Skärskådan

Skärskådar mig själv idag efter tre veckors semester.

Gråhårigare än någonsin, dessutom är håret för långt och spretar och flyger åt alla håll. Det ska åtgärdas nästa vecka. Lite färg i ansiktet – ok med tanke på sommarens väder. Hyfsad kontroll på vågen. Men – kläd- och stilmässigt är jag just nu kvinnan som ger sunkkläder ett ansikte. Bristen på stil är total och jag fruktar allvarligt att det kommer att sluta med att jag åker till jobbet iförd rutig flanellskjorta, fleecetröja, för stora jeans och Birkenstocksandaler. Det är inget som helst fel på den outfiten i sig – men på jobbet funkar den bara inte och dessutom känner jag mig inte så på hugget om jag klär mig så de dagar jag förväntas producera ett och annat i saltgruvan.

Inte nog med det. Den förvirrade civilingenjören och jag har utvecklat en gemensam klädstil noterade jag förra veckan när vi skulle bort på eftermiddagsfika en dag. Jeans, randig tenniströja, jeansjacka och sneakers. Låt vara att mina är rutiga och hans är blå. Men ändå…Det hela blev så skrattretande att jag var tvungen att gå in och byta om innan vi kunde åka iväg.

Jag behöver en ny stil och en total garderobsrensning. På det stora hela vet jag ungefär vilken stil jag vill ha – men jag hittar ju inte grejerna! Och gör jag det är prislappen därefter. Dessutom står inte shopping högst upp på listan över saker jag tycker om att göra när jag har tid över….

Läget är akut. Någon form av åtgärdspaket måste till. Frågan är bara vad.

Sjöjungfru?

Väcktes av en ilsken telefonsignal klockan sju i morse. Iofs hade jag sagt att jag inte skulle sova bort hela lördag förmidddag. Men klockan sju kändes lite väl tidigt. Det visade sig vara 18 som ringde från USA, mitt i natten i hennes tidszon. Det var allvarliga saker som behövde diskuteras – inköp av balklänning.

”Jag har hittat en klänning som jag först inte tyckte om alls för jag såg ut som en sjöjungfru i den. Men sen provade jag den igen och den är faktiskt inte så tokig. Man kan inte hänga undan kläder i butikerna här så jag knölade in den långt in i ett hörn på en klädställning och jag hoppas den är kvar i morgon. Kan du sätta in pengar? Och förresten så behöver jag skor, några smycken och så måste jag fixa håret också”.

Det är tur att vi snart ska åka över och hälsa på så att jag får se den där sjöjungfruutstyrlsen med egna ögon. Sedan behöver jag nog kolla av hur läget är där borta egentligen 🙂 Jag frågade 18 varför hon var uppe mitt i natten och då berättade hon att ”Vi åkte och letade klänningar och sedan åt vi middag och när vi åkte hem åkte vi vägen förbi värdmammans brorsas klubb och det var manliga strippor som uppträdde där, fast de hade kläderna på sig när vi kom, men vi stannade kvar en stund och väntade på att det skulle hända nå’t. Men det gjorde det inte”.

Manliga strippor? Med kläderna på? Om jag inte minns helt fel så är 18:s familj mycket aktiva baptister. Så nu är förvirringen total 🙂 Tur att ungen snart kommer hem igen och att jag får inspektera läget innan dess 🙂

Lampskärm eller…..

Stod och stirrade ut i tomme på perrongen i morse när jag väntade på mitt kära X2000 för vidare transport till Fjollträsk. Tänkte inte på något alls egentligen när min blick fastnade på en helt osannolik varelse på perrongen mitt emot.

I väntan på tåget söderut stod en tjej med illande rosarött hår, storrutig yllerock i mintgrönt och brunt, lila strumpbyxor och svarta mormorskängor. I ena handen höll hon en svart liten väska i samma stil som muminmammans, i den andra en mindre lampskärm. I exakt samma mintgröna färg som yllerocken.

Nu kan jag inte sluta att fundera på om lampskärmen var ett väl genomtänkt tillbehör till den övriga utstyrseln, eller om hon helt enkelt bara skulle ta med sig den till vart hon nu skulle någonstans. Svaret på den frågan lär jag aldrig få veta, men helt klart lyste både tjejen och funderingarna upp en råkall höstmorgon.

Annars var det en rätt bra dag. Marschnörden fick sitt när hon mötte vaktparaden utanför NK, mötet var kul och åksjukan höll sig undan. Hemma väntade Kärleken med förslag på bubbelbad, rödvin och tvättsortering 😉 Bättre blir det inte…..

Modefreak – jag?

Har jobbat i huvudstaden ett par dagar den här veckan och i går slank jag in i en butik för att köpa en helt vanlig, svart, v-ringad tröja. Jag hade t o m provat den tidigare så det var bara att ta tröjan och betala. Men först gick jag ett kort varv i butiken.

Av någon anledning var jag lite extra prydlig igår (med mina mått mätt iaf…). Jag var iförd svart skinnkavaj, knäkort svart kjol, grå tröja och lila scarf samt grå strumpbyxor. Med slingrande, svarta blomrankor längs hela benen. Man måste ju skoja till det strikta lite ibland 🙂

Tjejen i butiken följde mig med blicken när jag vandrade runt. När jag till slut kom fram med min tröja och skulle betala kom det:” Vilka häftiga strumpor du har – det är ju störtsnyggt till det där svarta. Hela kombon är ursnygg på dig”. ”Tack, det var snällt sagt”, stammade jag fram, en aning förvirrad.

Kände mig som värsta modefreaken när jag gick ut ur butiken. Jag – den totalt klädointresserade från stäppen blir hyllad för en häftig oufit i en butik i huvudstaden 🙂 Bli inte förvånad om gåtan Bo Balderson är avslöjad i morgon när vi vaknar eller om Kuba och USA plötsligt har blivit vänner. Något lurt i luften måste det vara 🙂

Ont

Tänkte att jag skulle se lite skaplig ut på lördag när man ska på bröllop och allt. Vore ju trist om bruden ska behöva skämmas över sin gamla faster 🙂

Köpte därför ett par snygga skor – på rea. Snygga är de, men aj, vad ont det gör i ena foten kan jag konstatera efter att ha vigglat runt på skorna hela dagen. Och vilken tid det tar att komma fram när man inte kan kliva på med sina vanliga sjumilakliv.

I morgon får skorna stå – då är det dags att gynna SJ den första gången av två den här veckan och jag kombinerar inte en rask promenad mellan tåget och jobbet med ett par viggliga skor med halvhöga, smala klackar. Fullt så korkad är jag inte. Men det är ju flera dagar kvar till partyt, så det fixar sig nog.

Pingvinen has left the building

Idag är det dagen B – B som i Bal. Min son Pingvinen har precis lämnat huset i full stridsmundering: frack med vit väst och fluga, reglementsenlig vikt näsduk i bröstfickan, hängslen, vita handskar och förstås lackskor. Flera av 19:s kompisar fuskar lite med den senare detaljen, men 19 är av någon outgrundlig anledning extremt noga med att alltid följa protokollet till punkt och pricka. Är det lackskor man har till frack så har man det och inget annat. Punkt 😀

På tal om lackskor så fnissade jag lite lätt för mig själv förra helgen när jag skjutsade 19 och en av hans kompisar från en spelning. Kompisen dansar också bal idag och när vi släppte av honom hemmavid klev han ur bilen med orden ”Tack för skjutsen. Vi ses på balträningen i morgon – du ska väl putsa skor hela kvällen, antar jag”. Den senare delen av uttalandet med en bestämd blick på 19. ””Nej, det behöver inte putsas något, det räcker ju att torka av med en lätt fuktad trasa”. Kompisen flinade lite och så kom det ”Visst ja…tja är det någon som satsar på lackskor så är det ju du. Tänkte inte på det”.

Balen går av stapeln kl 16 i eftermiddag och innan dess ska paret fotograferas, det ska genrepas och ätas lite mat. Själv ska jag ordna picknickkorg med goda mackor, jordgubbar, juice och lite bubbel till 19 och hans dam. Det ska packas en liten present till vår goda vän som ställer upp och kör paret i sin gamla fina bil från balen till picknicken och så ska jag samla ihop mig själv inför eftermiddagens aktiviteter.

Sedan skulle det ju inte vara så dumt om jag hann att snabbt sätta mig in i vad alla kandidater i EU-valet tycker. Det är ju dags i morgon. Men vallokalen stänger väl inte förrän klockan 20 och jag har ju hela natten på mig, så det ger sig väl 🙂

Klänning och kjol

Igår köpte jag klänning. Det hör inte till vanligheterna.

Det drar ihop sig till stort bröllop i familjen i slutet på juni och då måste självklart brudens faster se lite presentabel ut. Och inte nog med det – hon måste uppföra sig också och det kan bli en utmaning som heter duga 😀

Det blev en härligt sommarmönstrad klänning med en kul skärning. Den var lite dyrare än jag hade tänkt mig, men är det bröllop så är det. När jag ändå var inne på fina klänningsaffären passade jag på att fråga om det fanns något hellångt i svart. Mitt inträde i ordenssällskapet till hösten ställer nämligen krav på hellång svart utstyrsel utan paljetter och glitter och grejer. Tydligen är det helt ute med svarta långklänningar eller svarta långkjolar, för damen i butiken stirrade på mig och undrade med visst darr på rösten vad jag skulle ha de kläderna till, det finns ju så många andra trevliga färger än just svart…..

Förra gången jag var i behov av svart långkjol var jag 17 år och uttagen till samma landslag 19 har härjat i två år i rad nu. Den gången köpte jag en ljusgrön långkjol i bomullstyg som jag sedan färgade i tvättmaskinen. Jag gissar att det inte funkar riktigt lika bra den här gången. Det är väl bara att jaga vidare. Men först ska det jagas bröllopspresent.

Utflykt på gång

Stänger ner bloggen ett par dagar nu och kommer tillbaka på söndag – om Gud vill och verktygen håller, som kära (och numera saliga) tant K alltid brukade säga.

Åker till huvudstaden i morgon för att jobba i två dagar. När frihetens klocka ringer på fredag eftermiddag ska jag transportera mig ut i skärgården, till min gamla kompis som bosatt sig långt därute. Vi har inte setts på ett år nu, så det finns ett och annat att prata om. Jag är rätt säker på att helgen kommer att innehålla en hel del syre (vi brukar vara ute längs havet så mycket vi bara kan), en massa prat framför brasan (alla världsproblem ska lösas och sedan måste vi ju fixa till finanskrisen också) och så förstås rödvin (jag tar med två flaskor, för säkerhets skull…omutifall att värdinnan skulle drabbats av plötslig minnesförlust – men den risken bedömer jag som rätt liten).

Mitt stora problem just nu är packningen. De fyra närmaste dagarna behövs det alla möjliga typer av kläder. Dresscoden på huvudkontoret är striktare än här ute på stäppen, alltså måste jag se lite prydlig ut i två dagar. I morgon kväll ska jag dessutom ut på galej som kräver lite mer puts och studs än vanligt. Och sedan väntar två dagar i skärgården med vindjacka, fleecetröja, grova skor och sån’t. Hjälp – det känns som jag skulle behöva packa hela garderoben 🙂

Simma lugnt där ute – på återhörande!

Med 16 i storsta’n

Igår hade vi en riktigt kul dag för oss själva, 16 och jag. Vi var i huvudstaden och spanade på killar 😀 Japp, lika bra att erkänna med en gång….Killspaning var det enda skälet till att vi åkte just dit och just igår.

Vi fastnade länge på International Food Market vid Sergels Torg och glömde nästan bort att vi faktiskt var i Sverige. Lavendeltvålarna påminde om en semester i Bretagne, ostarna frestade oss svårt, för att inte tala den italienska nougaten, megastora kronärtskockor och tysk salami i alla möjliga former och smaker.

 

 

 

 

 

 

Vi drog oss upp mot Gamla Stan, trängdes med alla turister på Drottninggatan. Det var soligt och fint, även om vinden var lite kylig. I Gamla Stan undvek vi Västerlånggatan så gott det gick, alldeles för trångt och alldeles för mycket folk för vår smak. Vi strosade runt i andra små gränder istället. ”Det här ser nästan utan som Venedig”, konstaterade 16, ”jag skulle inte bli förvånad om det var en bro över en kanal bakom nästa gathörn”. Det var det inte – men en ”luftbro” hittade vi:

 

 

 

 

 

 

Kärleken har en stor faiblesse för bilder på gatlyktor – och det är klart att 16 förevigade en sådan åt sin pappa:

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Klockan gick mot 12 och vi började på att dra oss mot slottet. När 16 och jag är i storsta’n för att spana på killar är det nämligen just på slottets borggård vi tycker att spaningen ger bäst utdelning 🙂

De här killarna hade det svettigt värre precis innan vaktparaden anlände – det var fullt med bussar som blockerade vägen för de som var på ingång och patrullen fick göra ett par utryckningar för att röja upp på Slottsbacken:

 

 

 

 

 

 

Men nu var det ju inte de här gossarna vi skulle spana på….även om det var lite underhållande att betrakta det hela från översta avsatsen på monumentet. Snart hörde vi trummorna, skymtade fanorna och så kom de marscherande upp för slottsbacken. Vi förflyttade oss in på Borggården för att titta på hela vaktavlösningen och upptäckte killen som inte bara hade dagens bästa utsikt, han hade musik på jobbet med:

 

 

 

 

 

 

Allt löpte på helt enligt protokollet. Men både 16 och jag funderade mycket på vad den här killen siktade på – vik hädan regnmoln kanske? No shitting, duvskrälle?

 

 

 

 

 

 

Rättningen var bra, skorna putsade, alla avslag och signaler satt precis där de skulle – kort sagt, testosteronfalangen och Co fick klart godkänt.

 

 

 

 

 

 

Det var gott om turister i sta’n och en del kröp väldigt nära 🙂

 

 

 

 

 

 

Resten av eftermiddagen ägnade vi åt te och scones i en liten tehandel i Gamla Stan, fortsatt planlöst strosande hit och dit och en lång sejour på 16:s absoluta favoritaffär. Det var två trötta med väldigt nöjda tjejer som tog tåget hem igen vid 18-tiden. Vi tittade på varandra och sa nästan i kör ”det är jättekul att vara på utflykt med dig” – och det är det faktiskt. 16 uppskattar precis som jag peoplewatching och får hon bara en kaffelatte mellan varven så orkar hon hur mycket som helst. Hon är fullständigt nöjd med att titta och spana, det behöver inte prompt handlas en massa. Och jag tror att 16 skulle säga ungefär samma sak om mig – minus kaffelatten då 🙂

Samtliga bilder är tagna av 16.

Ute i god tid

Hu…nu har jag gjort inte mindre än TVÅ saker i ruggigt god tid. Håller måhända Mrs Structure på att ta över tillvaron för mig nu igen 😀

Mina blomlådor på framsidan av huset har varit otroligt vackra hela sommaren, men någonstans förra veckan eller så övergick det vackra i spret. Spretet gulnade sedan så småningom och jag tänkte förstås ”jäklar, nu har jag glömt att vattna igen”. Det hade jag inte. Snarare tvärtom – jag hade glömt att hälla av vattnet som samlats i lådorna efter den senaste tidens skyfall. I helgen åkte jag så och köpte lite höstväxter, astrar, bollkryss och en annan liten växt med blå blommor som jag inte vet namnet på. På lördag eftermiddag började regnet vräka ner och sedan fortsatte det bara. Inget planterat alltså. Men nu på kvällskvisten blev det gjort och för en gång skull har jag planterat mina höstväxter innan frosten och mörkret kommer, så kanske att jag hinner njuta lite av dem oxå.

Jag sprang en snabb orienteringsrunda på lunchen i favoritbutikerna. Tänkte kolla in höstmodet lite. Inte för att jag är så modern av mig, men det kan ju vara kul med någon tröja i höstens färger. I min absoluta favvobutik blev jag kvar. Jag insåg att jag lätt skulle kunna köpa med mig det mesta i min storlek. Som tur var pockade ett möte på jobbet på, så jag var tvungen att hasta vidare. Men efter jobbet tog jag mig en tur tillbaka och köpte på mig lite höstkläder. Jag vet inte hur många gånger jag tittat tidigt på säsongen i just den här butiken och när jag sedan samlat ihop mig så är det mesta slut i min storlek. Men inte i år!

Nu kan hösten komma- jag har både kläder och växter avpassade för årstiden. Fast å andra sidan gör det inte något alls om sommaren håller sig kvar ett tag till.