Vemod blandat med förväntan

Standard

Då har även det minsta barnet flugit ut. Gårdagen ägnades åt att klämma in alla hennes grejer i det största släpet som finns att skåda i den här delen av landet och sedan köra nämnda släp 12 mil norrut.

Nu är hon och pojkvännen på plats i en mysig tvåa med tio minuters cykelväg från Universitetet där de båda börjar plugga nästa vecka. Båda har kommit in på det de allra helst ville, så det kommer säkert  att bli jättebra. Hemma gapar ett rum tomt, så när som på tre mjukdjur som inte fick följa med. Det är tyst och ett märkbart färre antal skor i hallen.

Båda barnen lämnat boet och det känns väldigt märkligt. Vemodigt – ja. Men också en känsla av förväntan. Hur ska mitt/vårt nya liv te sig när vi helt plötsligt får tillbaka den där friheten vi hade för 23 år sedan? Nu finns alla möjligheter att börja på att realisera planer och önskningar som fått stå tillbaka under åren. Vi har också en intressant utmaning att hitta ett gemensamt projekt att samlas kring, nu när vi har levererat två riktigt bra exemplar av samhällsmedborgare som förefaller trivas bra med livet och iaf just nu har hittat vägen de vill vandra vidare på.

Hund tror jag inte är något för oss att satsa på just nu. Och jag lyckas inget vidare med att övertyga min förvirrade man att han ska börja spela golf. Å andra sidan har ju inte jag varit ute på banan en enda gång i år – så mitt intresse kanske inte heller är så stort?

Jag tror att vi börjar vårt nya liv med en utflykt till svampskogen. Alltid kommer det någon god idé flygande när man är ute och i bästa fall kan det ju bli kantarellmacka till middag.

Annonser

About pruddelutt

Jag föredrar att se livet från den ljusa sidan och försöker alltid (oftast) att möta tillvarons prövningar med ett skratt. Älskar att resa och upptäcka nya platser, tycker om god mat, tar mig gärna ett glas single-malt whisky och tycker att inget är så allvarligt att man inte kan skoja om det - bara man gör det på rätt sätt. Gift sedan den grå forntiden (1986) med min kärlek sedan universitetsåren. Vi har två ungdomar 22 (utflugen pojkvariant) och 20 (flickvariant som flyttar till hösten).

8 responses »

  1. Visst blir det en helt annan tillvaro! Först är det så tomt så tomt men så vänjer man sig plötsligt. Ny kommer yngsta fröken hem om fem veckor men det är ju bara tillfälligt. Som sagt, det stundar nya tider helt klart!

  2. Du.

    Det låter bra härligt och spännande det där!

    Vi har två tomma rum, men ett är fortsatt rörigt och katastrofalt, men endera året står väl även vi där med våra svampkorgar. 🙂

  3. Oj vad stort.
    Min pappa nämner nästan varje gång vi pratar om att han längtar efter att få det där nya livet när min yngsta bror ska flytta hemifrån.
    Men när den dagen kommer är tämligen oviss.
    Härligt att det går bra för barnen och att de kan göra det de vill här i livet.

    Ett första steg ut i naturen var inte så dåligt 🙂

  4. Det ser ut som att din blogg för en tynande tillvaro, vilket min också för all del gör…

    Kanske hinner du blogga i jul? Jag gillar verkligen att läsa dina inlägg. 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s