Därför satsar jag inte på en karriär som ormmänniska

Standard

Gårdagen fick ett spännande avslut.

Varannan torsdag klär jag ut mig till superseriös medlem av det slutna sällskapet. Det betyder klänning (kort eller lång), handväska, nylonstrumpor och en del andra attiraljer som inte hör till min dagliga utrustning.

Igår valde jag länge mellan korta klänningen och kavaj eller korta kjolen, topp och kavaj. Läget är aningen osäkert med den korta kjolen. Den sitter inte sitter uppe så bra längre. Det hotar rent av att glida ner över höfterna och det är ingen trevlig känsla. Någon gång ska jag skaffa en som sitter bättre, men när det gäller att shoppa kläder är och förblir jag fullständigt hopplös.

Det blev klänning och kavaj. På det en kväll med seriöst arbete följt av trevlig och glad samvaro med god mat. Och två glas vin.

Salongsberusad är ett trevligt ord. Jag kan inte påstå att jag var det men uppenbarligen hade vinet, sannolikt i kombination med stigande ålder och snart-är-det-fredag-tröttheten, haft en inte allt för gynnsam effekt på min finmotorik och koordination.

Familjen sov gott när jag kom strax efter elvadraget. Tyst tassade jag in i huset, släckte de lampor min omtänksamme make lämnat tända, drack lite vatten, började förbereda mig för natten och insåg att det var lögn i h-vete att jag skulle få av mig klänningen. Hur jag än vände och vred på mig kunde jag liksom inte nå den lilla flärpen på blixtlåset. Klänningen är figursydd och sitter som en handske på mig. Det är snyggt. Nackdelen är att den inte inbjuder till några akrobatiska övningar. Det finns helt enkelt ingen rörelsevidd som tillåter att man viftar alltför mycket med armarna bakom nacken.

Att väcka familjen för att få hjälp med att dra ner ett blixtlås kändes inte riktigt bra. Att krypa till sängs iförd svart klänning kändes inte heller bra. På något vis lyckades jag till slut få tag på flärpen och kunde dra ner blixtlåset en liten bit. Ett fast grepp i klänningsryggens övre del så att tyget sträcktes ut och kom lite högre upp gjorde att jag kunde dra blixtlåset nedåt och tillslut lyckades jag och kunde krypa ur tvångströjan, hänga upp den på en galge och fortsätta nattbestyren.

Det positiva i historien är att jag kan stryka Ormmänniska från listan över alternativa karriärer.

Annonser

About pruddelutt

Jag föredrar att se livet från den ljusa sidan och försöker alltid (oftast) att möta tillvarons prövningar med ett skratt. Älskar att resa och upptäcka nya platser, tycker om god mat, tar mig gärna ett glas single-malt whisky och tycker att inget är så allvarligt att man inte kan skoja om det - bara man gör det på rätt sätt. Gift sedan den grå forntiden (1986) med min kärlek sedan universitetsåren. Vi har två ungdomar 22 (utflugen pojkvariant) och 20 (flickvariant som flyttar till hösten).

10 responses »

  1. Haha 😀 Här fann jag dagens skratt…! Underbart roande läsning som började redan vid att du blev smått berusad av ett par glas vin. Skulle bra gärna fått sitta som en fluga i ett hörn i ert hem och haft nöjet att se skådespelet, Nu får jag använda min fantasi ……..och det funkar också!
    Ha en härlig fortsättning på helgen.
    Kram!

  2. Du skulle väckt maken. Gud vet vilka trevliga konsekvenser det hade fått. 😉
    Själv håller jag mig till jeans och sådana där kläder man kan dra över huvudet utan att öppna.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s