Benet

Standard

Benet fortsatte att bråka med mig hela söndagen. Det gjorde helt enkelt förfärligt ont, nästan oavsett vad jag gjorde. Hela tiden malde en liten tanke i bakhuvudet – ”tänk om det är en blodpropp”. Sådant kan ju till viss del vara ärftligt och eftersom jag vet att lilla mamma drabbats av två blodproppar i just benet innan hon hade fyllt femtio så är det klart att tankarna började fara iväg.

Att ringa till mamsen och prata sjukdomar finns inte på kartan, dels är prat om sjukdomar och krämpor det absolut värsta hon vet, dels så vet jag att hon blir hur orolig som helst om jag berättar det här för henne. Så det blev, som vanligt höll jag nästan på att skriva, en stund framför datorn istället. Vad vore livet utan Google 😀

Inte blev jag lugnare av att läsa på de sidor jag fick napp på efter att ha sökt på ”blodpropp i benet”. Det slutade med att jag ringde sjukvårdsupplysningen. Med gemensamma krafter, och efter att ha kallat in Kärleken för att bedöma ev svullnad/rodnad/värmeutveckling, kom syrran i andra änden och jag fram till att det nog kanske inte var en propp. Min beskrivning av smärtan och hur det gick till när allt började talade för det, men vi kunde inte upptäcka något avvikande på vänsterbenet och proppar brukar tydligen synas. Jag fick order om att kolla hur benet såg ut en gång i timmen och att höra av mig omedelbart om det började synas något eller om jag helt plötsligt kände mig matt, orkeslös eller fick svårt att andas. Lite scary…..Det blev en lugn natt och nu ett dygn senare känner jag nästan inte av det alls, så då är väl allt frid och fröjd då.

Tur att det finns folk man kan ringa och fråga ibland!

Annonser

About pruddelutt

Jag föredrar att se livet från den ljusa sidan och försöker alltid (oftast) att möta tillvarons prövningar med ett skratt. Älskar att resa och upptäcka nya platser, tycker om god mat, tar mig gärna ett glas single-malt whisky och tycker att inget är så allvarligt att man inte kan skoja om det - bara man gör det på rätt sätt. Gift sedan den grå forntiden (1986) med min kärlek sedan universitetsåren. Vi har två ungdomar 22 (utflugen pojkvariant) och 20 (flickvariant som flyttar till hösten).

9 responses »

  1. Måste säga att jag tänkte också blodpropp när jag läste ditt inlägg men ville inte verka dysterkvist!

    Men jag hör att din mamma delar vissa drag med min mamma så där förstår jag ditt val fullt ut!

    Hoppas benet blir helt bra snart!

  2. Google ja bra i ”lagom” doser så man inte blir alltför uppskrämd, bra att du kollade upp med sjukvårdsupplysningen hellre en gång för mycket än för lite när det kommer till ”proppar” av olika slag! Kram!

  3. Sjukvårdsupplysningen här nere i sydöst tycker jag är ganska bra faktiskt. Lite trist med telefonkö ibland men endå!
    Vad bra att benet känns bra!

  4. Vad skönt att det inte var en propp. Vad bra att det finns så´n här sjukvårdsupplysning som kan lugna en liite i alla fall. Jag är glad att det är så mycket bättre och att det onda har gett sig. kramar!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s