Julklappshasard

Standard

tarningarI år har vi grundat en ny tradition här i huset  – julklappshasard. Det hela började med att vi hade lite afterwork på jobbet veckan innan jul – glögg, risgrynsgröt och skinkmacka och så spelade vi ett ytterst fånigt julklappsspel 🙂 Sedan var 16 borta en kväll och träffade sitt kompisgäng från grundskolan – de spelade också julklappshasard.  Jag kom hem med ett paket och med tanke på hur genomkitchig vår julgran brukar vara så kanske det var rätt person julgransprydnaden i form av en badanka hamnade hos, trots allt. 16 gick ur leken med nästan lika dåligt resultat – inget paket alls med hem.

Trots den urusla utdelningen bestämde 16 och jag att julklappshasarden skulle ingå bland årets julaktiviteter här i huset. Jag utrustade ungdomarna med varsin hundralapp (vissa aktiviteter får man sponsra lite, så är det bara) och sedan fick var och en ge sig ut och shoppa tramsiga presenter för cirka 100 kronor. Valfritt antal, men innehållet i paketet ska passa alla i familjen. En liten utmaning i sig 🙂

Vi lade alla de inslagna paketen i en hög mitt på matbordet och bänkade oss runt den lilla högen. Först gäller det att plocka åt sig paket och det gör man med hjälp av två tärningar. Slår man två lika får man ta ett paket ur högen. När alla paket är utdelade packar var och en upp sina paket och lägger dem framför sig på bordet. Sedan börjar det roliga 🙂 Någon sätter en äggklocka på okänt antal minuter (man får vrida upp klockan utan att titta på den) och så fortsätter tärningskastandet. Om man slår två lika nu får man ta en pryl från en av de andra. Så där håller man på till klockan ringer. Prylarna flyttar sig runt, ibland har en person 10 klappar av 12, några minuter senare har samma person inte en pryl kvar. Tempot är högt, alla vill ju hinna slå tärningarna en gång till innan äggklockan ringer och ingen vet ju hur länge det är kvar. Barnsligt, tramsigt, larvigt – javisst, men faktiskt riktigt kul 😀

Jag klarade mig riktigt bra den här gången: en tandborste, en liten påse med Ernst Kirchsteiger-tabletter från Designtorget (mjukgörare, enligt etiketten) och en DVD-film jag aldrig hört talas om. Jag hade också en 200grams-kaka med Marabou Amigochoklad, men den tycker jag inte om, så den gick direkt till välgörande ändamål (läs Kärleken, 18 och 16). Alla glada och nöjda, således.

Annonser

About pruddelutt

Jag föredrar att se livet från den ljusa sidan och försöker alltid (oftast) att möta tillvarons prövningar med ett skratt. Älskar att resa och upptäcka nya platser, tycker om god mat, tar mig gärna ett glas single-malt whisky och tycker att inget är så allvarligt att man inte kan skoja om det - bara man gör det på rätt sätt. Gift sedan den grå forntiden (1986) med min kärlek sedan universitetsåren. Vi har två ungdomar 22 (utflugen pojkvariant) och 20 (flickvariant som flyttar till hösten).

12 responses »

  1. Tant Ernst-piller? Hur blir man av dem?
    Berätta mer om DVD:n!

    Muriels Wedding var det – ska vara någon slags föregångare till Mamma Mia. Har inte sett den ännu, så jag återkommer i frågan om vad som var bäst, filmen eller tandborsten 🙂

  2. 🙂 Det var roligt att läsa om er jakt på klappar. Själv skrev jag ett inlägg som jag sen delitade en del i då jag inte vill gå för hårt åt min mamma som kanske tittar in och läser, hon gör så ibland.
    Vår jul var väldigt trevlig om man inte tänker på de två från den äldre snåla generationen som var missnöjda med det mesta som inte är som de själva vill ha det. För mycket julmat= negativt, vilket är klart mitt fel jag har ju förstört ungarna med att vilja ha ett julbord som inte är litet. Sen klapparna som de inte vill ha, vi kör de där 100-kronors klapparna så att alla ska få något med i år tog vi med min familjs klappar och öppnade dem där, vi var faktiskt hemma hos vår dotter. Då satt det en sur mormor där och sa syrliga saker och tamesjutton förstörde hon julen för oss alla med sitt sätt att vara.
    Nästa år tror jag hon får sitta någon annanstans på julafton.
    Men vi hade det väldigt trevligt när de åkte hem då kom mitt nya spel Bezzerwizzer fram med en farlig fart och klockan blev ovanligt sent för att vara jag.
    Så kan det bli på en julafton.
    kram

    Usch vad trist – såna glädjedödare ska sitta någon helt annanstans på julafton. I garderoben kanske? 😀 Låter som ett spel som skulle passa oss tror jag – det ska testas!
    /Prudie

  3. haha vilken rolig grej att göra! Har aldrig hört talas om detta spel. Vi ägnade oss åt Karaoke och det roligaste var att det var jämnt mellan oss – beroende på vilka låtar vi sjöng. Jag kan konstatera, att någon rappare, DET blir jag aldrig.

  4. Vi har inte spelat det men äldsta fröken och sonen har så några intressanta klappar dök upp i går… En del ganska märkliga! Men det är smällar som man får ta i jultider 🙂

  5. Men det var väl en kul och annorlunda lek/spel. Det är underbart med egenhändigt komponerade sällskapslekar. Och förresten, vem bestämmer att det är barnsligt?
    Endast de som inte förstår sig på lekar tyckar att det är barnsligt.

    Ha en underbar fortsättning min vän, Kraaaam 😀 😀

  6. Vi gjorde likadant 😀 fast en 20:- grej. Jag hade köpt en tårtspade som spelade happy birthday, nån fick plockepinn själv fick jag ett märkligt handtag för mjölkpaket. Kul var det i af. God fortsättning och kram!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s