Undrens tid är ännu inte förbi

Standard

Undrens tid är ännu inte förbi 🙂

Efter ett längre telefonsamtal med en släkting på Kärlekens sida som har det lite tufft just nu kom repliken ”du har så rätt i allt du säger, vad klok du är”. Jag kände mig som om jag ramlat ner från månen. Hörde jag verkligen rätt? Det här är en person som under snart 30 års tid i stort sett aldrig ventilerat några större frågor med mig utan alltid bett att få prata med Kärleken och när jag någon gång har fått komma till tals så har jag känt att det inte legat så mycket i vad jag har sagt. Men nu är jag alltså klok! Och jag har rätt!

Nu kan precis vad som helst hända, det skulle inte förvåna mig om det plötsligt blir sju torsdagar i en vecka eller om både finanskrisen och lågkonjunkturen är som bortblåsta någon gång i mitten av nästa vecka 😀

Annonser

About pruddelutt

Jag föredrar att se livet från den ljusa sidan och försöker alltid (oftast) att möta tillvarons prövningar med ett skratt. Älskar att resa och upptäcka nya platser, tycker om god mat, tar mig gärna ett glas single-malt whisky och tycker att inget är så allvarligt att man inte kan skoja om det - bara man gör det på rätt sätt. Gift sedan den grå forntiden (1986) med min kärlek sedan universitetsåren. Vi har två ungdomar 22 (utflugen pojkvariant) och 20 (flickvariant som flyttar till hösten).

7 responses »

  1. Förmodligen är det väl så att när det berör personen själv i fråga då lyssnar man på ett annat sätt och inser (erkänner) att det här lät ju vettigt! Sedan borde ju personen i fråga insett det under resans gång kan man tycka!

  2. Det är nog först när livet ställer till ordentliga förtretligheter som en viss kategori människor inser att det kan vara en idé att lyssna på andra. Man kan ju alltid hoppas att vi lärt oss något av samtalet båda två 🙂

  3. Jag tror nog att du har blivit lyssnad på tidigare och funnen klok men att personen inte har uttryckt det… så tydligt. .. och så är det ju en släkting till Kärleken … som han/hon kanske tycker att han/hon skall/bör vända sig till i första hand… Människor är ett knepigt släkte…

    Kram du kloka Pruddelutt!

  4. Så kände jag i somras när makens ungdomskamrat både lättade sitt hjärta för mig och dessutom tog till sig vad jag sa. Han har ägnat våra gemensamma år åt att kika mycket misstänksamt på mig, han är professor i filosofi och medicin, åsså jag då, ja… åsså jag då, vi är lite på olika sidor om staketet, ur hans synvinkel i alla fall. Han har iaf ändrat åsikt om mig, totalt.
    Under kommer ibland, det är skönt.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s