En norsk flaggtjuv

Standard

norska flaggor

Efter ett par dagars kraxande och hostande var jag så innerligt trött på mig själv och hemmets fyra väggar. Jag behövde miljöombyte och det NU. Struntsamma att jag tillbringat morgonen i hosta-till-jag-kräks-läge. Ibland känns tillvaron bara alltför trång och lite frisk luft har väl aldrig skadat någon? Alltså bestämde jag mig för att följa med 18 till grannstaden där syttende mai skulle firas och 18 och tre av hans kompisar skulle stå för musikunderhållningen.

Firandet försiggick nere vid vattnet och det var norska flaggor uppsatta längs hela kajkanten. 18 och hans tre kompisar satt under en baldakin och spelade ”salongsmusik”. Det blåste en del och 18 hade dagen till ära tänkt till lite när han tog med sig klädnypor – det blev två röda, en blå och en vit 🙂

Det var en liten, men tapper skara med norsk anknytning som mötte upp för att sjunga ”Ja vi elsker”, vifta med små flaggor av papper, dricka kaffe och äta kransekaker och lyssna på tal. När vi precis hade ställt ner vår stora påse med dagens shoppingfynd kom en norsk dam fram, handhälsade, presenterade sig och gav oss varsin liten flagga och ett blad med texten till ”Ja vi elsker”. Vi höll oss lite i bakgrunden så att vi kunde observera flaggviftandet och kolla in hur man förväntas uppföra sig. Man vill ju inte göra bort sig på ett nationaldagsfirande 🙂 Att sjunga nationalsången avstod jag från idag, inte p g a ideologiska skäl (som Kärleken först hävdade), näe, jag tycker bara det ser så illa ut när folk kräks i buskarna på ett nationaldagsfirande. Och eftersom hostan ligger på lut hela tiden så fort jag anstränger rösten är det bäst att ta det säkra före det osäkra.

Det talades, sjöngs och viftades med flaggor. Efter den första flaggviftningen ställde vi ner våra flaggor i vår stora shoppingpåse som stod precis framför oss. Kärleken gick för att hämta kaffe, jag stod kvar och lyssnade på gossarna som spelade. Plötsligt dök det upp en man framför oss. Iförd mörk kostym, slips i norska färger och en nationaldagskokard på kavajslaget. Han tittade inte på oss, böjde sig bara ner och norpade en av våra flaggor, vände sig om och gick iväg.

Kvar stod vi och fattade ingenting. Är det någon norsk tradition – att man ska sno till sig så många flaggor som möjligt på syttende mai? Och får man fler poäng om man tar dem från en svensk? Vår stora vita papperskasse var extremt privat, våra fleecetröjor låg t o m överst, väl synliga, och påsen stod precis vid våra fötter. Jag kan inte i min vildaste fantasi tro att någon kunde ta vår påse för en offentlig flaggdepå 🙂

Nu är det ju inte hela världen att bli bestulen på en norsk pappersflagga, jag blev bara så förvånad över själva tilltaget. Och man får ju vara glad att det inte var någon annan av våra tillhörigheter som den långfingrade norrmannen ansåg sig behöva.

Så som en ren hämnd snor jag tillbaka inte bara en – utan en hel massa flaggor – från norska TV 2 (bilden ovan). Jag har sagt det förut och jag säger det igen: Man jävlas inte ostraffat med en bloggare 😀

Annonser

About pruddelutt

Jag föredrar att se livet från den ljusa sidan och försöker alltid (oftast) att möta tillvarons prövningar med ett skratt. Älskar att resa och upptäcka nya platser, tycker om god mat, tar mig gärna ett glas single-malt whisky och tycker att inget är så allvarligt att man inte kan skoja om det - bara man gör det på rätt sätt. Gift sedan den grå forntiden (1986) med min kärlek sedan universitetsåren. Vi har två ungdomar 22 (utflugen pojkvariant) och 20 (flickvariant som flyttar till hösten).

10 responses »

  1. Så fräckt! Det kan väl ändå inte vara någon form av tradition? Kanske någon bitterhet sedan unionsdagarna;-)

    Påminner mig för övrigt om när vi besökte Stockholms slott. En japanska ställde kamera på sonen axel för att få en bättre bild! Sonen i sin tur stod stel som en pinne;-)

  2. Ja, antingen är det unionstrauma som ligger bakom eller så är det mitt blogginlägg från 17 mai förra året där jag gör processen kort med lefsor och odrickbart kaffe som spökar 🙂

  3. Jag har en styvsyster som utflyttat till Noreg och trivs där väldigt bra. Där firar man ordentligt, men jag är ganska säker på att mannen inte är representativ för firandet.
    Ta´t lugnt, och jag har fått höra att man ska vara tyst när man är så här hes och hostig… jag förstår inte riktigt 😀

  4. Vad fräckt! Du borde dra en norskhistoria på bloggen som hämnd. Är du säker på att det var en norsk? Tänk om det var en berusad svensk som trodde att han var en norsk 🙂

  5. Det var det fräckaste………!!! Guben har ju sina kusiner i Norge och jag vet att de firar riktigt ordentligt med pompa och ståt på denna dag, men jag har aldrig hört att de ”snor” flaggor *skrattar*.
    Kramizzzzz

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s