Nerver

Standard

Det har varit lite nervöst i dag. Och kommer väl att vara så den närmaste veckan, skulle jag tro.

18 har varit på Landslagsuttagning. Han har förberett sig länge och ytterst noggrant. Förra året anmälde han sig mest på vinst och förlust – han var inte ett dugg nervös, gjorde bara sitt bästa och hade egentligen inte en aning om ifall det skulle gå vägen eller inte. Det gick vägen. I år är det alltså betydligt mer som står på spel – han är känd för juryn (både på gott och ont kanske) och vet dessutom vad det är han missar om det inte skulle lyckas.

Den unge mannen har hittat ett alldeles eget dopingmedel. Sist det begav sig fick han höra av någon att bananer är bra – de innehåller betablockerare som dämpar nervositeten. Det tricket har han praktiserat flera gånger sedan dess och det verkar ha funkat. Så när vi handlade häromdagen stod det BANANER med stora bokstäver överst på listan. Om det verkligen funkar eller om det är tron som försätter berg har jag inte en aning om 🙂

Dopad med bananer och förstås med ett par extra i reserv, gav han sig så iväg – lugn som en filbunke. Det var INTE jag…..det var väl inte så att kallsvetten bröt fram och klumpen i magen kom, men lite skärrad var jag allt. Det är trots allt prestation vid ett bestämt tillfälle som gäller – så man måste ha koll på läget och kan inte tillåta sig att vara okoncentrerad och därmed kanske göra massa småmissar.
Han var så nöjd när han kom hem – inga nerver, allt hade gått jättebra. Om det sedan räcker vet vi inte – besked kommer om en månad. Men det viktigaste är att han är nöjd med sin insats och känner att han hade nerverna under kontroll.

Men stackars mammas nerver får inte vila länge…..Vi har precis skjutsat iväg honom till nattåget mot Åre och sportlov tillsammans med en kompis och hans familj. 18 är ingen större fena på skidåkning, men han kastar sig gärna ut i backarna ändå, med en tonårskilles överdrivna tro på sig själv. Så det blir rätt nervöst den närmaste veckan, till han är hemma igen med (förhoppningsvis) alla armar och ben i oskadat skick.

Jag gissar att det är så det är att vara förälder. Lite orolig kommer man alltid att vara. Spelar ingen roll om man själv är 70 och barnet 40. Förälder är man på livstid 😀

Annonser

About pruddelutt

Jag föredrar att se livet från den ljusa sidan och försöker alltid (oftast) att möta tillvarons prövningar med ett skratt. Älskar att resa och upptäcka nya platser, tycker om god mat, tar mig gärna ett glas single-malt whisky och tycker att inget är så allvarligt att man inte kan skoja om det - bara man gör det på rätt sätt. Gift sedan den grå forntiden (1986) med min kärlek sedan universitetsåren. Vi har två ungdomar 22 (utflugen pojkvariant) och 20 (flickvariant som flyttar till hösten).

12 responses »

  1. Hoppas att allt har gått bra för honom, och att han får det trevligt uppe i Åre. Den nöjesmetropolen innehåller mer än skidbackar och som 18 åring blir det säkert roligt. 🙂

  2. Det ska gudarna veta att man är! Just nu känns din hemstad som New York;-)) Jag har varnat för Saltgruvan och tvättsortering på okänd ort. Vad mer kan man göra;-))

    Hoppas det går vägen för 18. Man kan inte göra mer än sitt bästa och se… Fast… Ah, det går bra!

  3. Ja du Znogge, här finns mycket farligheter 🙂
    Jag har ju lite försänkningar nere i dina trakter och jag tror inte att det skiljer så mycket….Tvättsorteringen försiggår ju mest bakom stängda dörrar och Mrs Structure håller ställningen i saltgruvan över helgen. Så du kan nog vara lugn!

  4. Han är duktig din 18-åring och du ska se att han kommer hem med både armar och ben i behåll!!!
    ”En gång mamma, alltid mamma….”, det är så sant så sant, jag har en förmåga att oroa mig för våra barn (34 och 36) om de skall resa iväg eller om de ska göra något speciellt., För att inte tala om när de inte mår bra!!!!!
    Kramizzzz

  5. Hoppas att allt går bra för 18 och att han kommer hem från Åre utan ben eller armar i paket.
    Även jag har hört att bananer ska vara ett starkt dopingmedel 😀
    Ha en underbar fredagkväll!

  6. Hoppas att det går bra för sonen. Ja, inte spelar det någon roll hur gammal man blir, jag kommer alltid att vara liten i mina föräldrars ögon. :0)
    Hoppas att han får en härlig vecka i Åre och han kommer säkert hem i helt skick.
    Kram

  7. Ja så är det.Största skillnaden mellan att ha barn eller inte hävdar jag bestämt är den där orosklumpen som kommer from första barnets födelse och sen är den där, livet ut antagligen.
    Tänk på nåt trevligt och andas lugnt. Dom brukar ju komma hem helskinnade trots allt. Kramar!

  8. Känner igen mej i nervositeten.. Har precis skickat dotter iväg till bussen till Falun för internatveckan.
    Nu blir det en nervig förmiddag innan jag vet att bussen kom fram hel..

    Håller tummarna för att bananerna funkade och att juryn blev helnöjda med sonens prestation!

    kram!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s