Anna-dagen

Standard

Idag är det Anna-dagen. Då ska man lägga lutfisken i blöt. Jag har inget emot lutfisk – men jag hoppar över blötandet. Däremot har jag tänkt en hel del på Kärlekens gamla mormor idag. Hon hette förstås Anna och var en härlig dam med glimten i ögat och hjärtat på det rätta stället.

Mormor Anna föddes långt upp i norr och fick utbilda sig till småskolelärarinna. Hon arbetade i små byskolor norrut och i en av byarna träffade hon Karl. I den byn blev hon kvar – han hade affären, hon skötte skolan och familjen. Åren gick. Så dog Karl i mitten på 60-talet och Anna bestämde sig för att flytta lite närmare sina nu vuxna och utflyttade barn. Hon hade räknat med ett par stilla, lugna år innan hon skulle få förena sig med sin Karl. Det blev närmare 30 år!

Mormor Anna var genuint intresserad av den tid hon levde i och hon älskade att prata med andra människor – men högst på listan stod alltid ungdomar. Man kunde få alla möjliga märkliga frågor som hon ville ha svar på. Och hon ställde alltid följdfrågor – för hon ville så gärna förstå.
Jag minns särskilt en gång, runt 1985 kanske, när hon tog tag i ett av sina barnbarn (Kärleken) och sa något i stil med ”Hörrudu, nu måste du förklara en sak för mig. En sån där dator – alla pratar om dem…Men vad har man dem till egentligen? Och hur fungerar de? Och är det något att ha egentligen?” Det blev ett långt samtal – som jag vet att både mormor och hennes dotterson njöt av.

Hennes minne var av ett sällan skådat slag – hon mindes nästan alla sina gamla skolelever och hade löpande kontakt med många av dem. Dessutom skrev hon dagbok och löste korsord på löpande band – något som säkert gjorde att hon höll huvudet i bra form.

Tyvärr är hon borta sedan snart 18 år tillbaka – så mina ungdomar har aldrig fått träffa henne. Men åh vad jag önskar att de hade fått göra det! Och så hoppas jag att jag kan bli lite som mormor Anna när jag blir gammal.

Annonser

About pruddelutt

Jag föredrar att se livet från den ljusa sidan och försöker alltid (oftast) att möta tillvarons prövningar med ett skratt. Älskar att resa och upptäcka nya platser, tycker om god mat, tar mig gärna ett glas single-malt whisky och tycker att inget är så allvarligt att man inte kan skoja om det - bara man gör det på rätt sätt. Gift sedan den grå forntiden (1986) med min kärlek sedan universitetsåren. Vi har två ungdomar 22 (utflugen pojkvariant) och 20 (flickvariant som flyttar till hösten).

10 responses »

  1. Så roligt att läsa ditt inlägg om Mormor Anna! Min egen mormor dog på tok för ung tyvärr och sorgen och saknaden var stor. Men min mammas mormor, Mormor Anna, en klok, varm och vis kvinna som blev 93 år gammal blev som en extra mormor för mig. Märkligt nog föddes äldsta fröken samma datum som Mormor Anna dog.
    Kram!

  2. Vad mysigt att läsa om mormor Anna. Tänker på min kära mormor, hon blev 94 år gammal och var en så härlig liten gumma. Hon älskade bl.a. att titta på ishockey och fotboll, men hon fattade inte ett dugg. Vid ett tillfälle så utbrast hon, ”titta, den där i randiga tröjan (domaren), så fort det händer något så åker han bort och skvallrar”!!!!!!
    Kramizzzzzz

  3. mormor Anna hde säkert bloggat idag. Läste om en spanjorska som blivit känd i hela värdlen som den äldsta bloggaren. Hon är 97 och alla älskar henne!

  4. Det lät som en go mormor det.
    Min gamlemormor hette Anna och hon levde till hon var 95 år. Hon knatade i ur och skur ända tills hon dog. Hon var faktiskt aldrig sjuk utan bara trillade av pinn en dag. Härligt med en sån ålderdom kan jag tänka mig.
    Lutfisk har jag aldrig begripit mig på. Den smakar ju ingenting.
    Kram 🙂

  5. Det värmer att höra om Anna. Min farmor hette Anna och jag älskade henne väldigt mcyket, vilket var ömsesidigt.
    Din underbara Anna får mig att tänka på en gammal dam jag mötte – damen som gav mig historian till boken Ingens Vila. Hon är borta idag, men oj vilket liv hon hade levt. Ett spännande, men hårt liv… Jag älskar att höra människor berätta om sina liv. De äldre har många gånger mycket spännande liv – de har oftast mer att berätta än de tror…

  6. Mormor Anna skulle fylla 94 ett par veckor efter att hon gick bort – det verkar som världen är full av krutgummor som heter Anna och blir runt 95 år – kul!
    Och självklart – visst hade hon bloggat om hon varit med nu! 😀

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s