Stackars älskling :-)

Standard

Kärleken var ute på säsongens första julbord igår. Lite avundsjuk var jag allt när jag skjutsade iväg honom – en av stans bästa restauranger av modernt snitt. Jag åt julbord där förra året och det var en riktig upplevelse. Men nu var det en konsultbyrå som har folk som jobbar hos Kärleken som bjöd och inga fruar eller liknande stod på agendan – så det var bara att le glatt och önska honom en god och trevlig kväll. Gott visste jag att det skulle bli och trevligt – ja, det kom liksom med av sig självt.

Min käre make kom hemlarvande strax före två efter en tydligen MYCKET trevlig kväll. Han var på ett strålande humör helt enkelt. Det var inte jag, när jag vaknade av att han höll på att rota runt i garderoben i sovrummet.

”Vad håller du på med?” ”Scha tänkte schova på schoffan – schå ja ente schtör” sa min man. ”Finnsch det inga lakan?” Det var ju rart tänkt – men stört hade han ju liksom redan gjort…..Jag skulle precis ge mig upp för att ta fram ett lakan när han vrålade med triumf i rösten att ”problemet var löscht”. Vi somnade i varsin ände av huset.

För en stund sedan uppenbarade sig en ynklig figur i vardagsrummet – jo, man kan faktiskt vara ynklig även om är 1,93 i stumplästen. ”Var det trevligt igår?” frågade jag, överkäckt och log mitt allra soligaste leende. Kärleken blängde på mig. ”Man kan ju dricka vatten också har jag hört” fortsatte jag. ”Jag gjorde det…….också” muttrade Kärleken och förflyttade sig in i sovrummet. ”Vill du ha lite frukost?” frågade jag vänligt, vilket resulterade i ännu mera blängande från min käre make.

Varför är det så roligt att vara elak mot någon som har ont i håret när man själv mår bra? Att vara bakis är det absolut värsta jag vet – jag försöker verkligen undvika det i det längsta. Men ibland så händer det att kroppen slår bakut ändå dagen efter – och det behöver inte alltid bero på en hög konsumtion, det kan räcka med två glas vin. Om jag är bakis någon gång vill jag verkligen inte att någon otäckt pigg person ska retas med mig. Och vad gör jag själv?? Jag är nog en ruggigt elak person, egentligen 🙂

Men en sak är bra: Man kan använda honom som avskräckande exempel för ungdomarna idag 🙂

Annonser

About pruddelutt

Jag föredrar att se livet från den ljusa sidan och försöker alltid (oftast) att möta tillvarons prövningar med ett skratt. Älskar att resa och upptäcka nya platser, tycker om god mat, tar mig gärna ett glas single-malt whisky och tycker att inget är så allvarligt att man inte kan skoja om det - bara man gör det på rätt sätt. Gift sedan den grå forntiden (1986) med min kärlek sedan universitetsåren. Vi har två ungdomar 22 (utflugen pojkvariant) och 20 (flickvariant som flyttar till hösten).

15 responses »

  1. Ha ha ha…stackars maken, det är inget roligt tillstånd han befinner sig i nu! När någon är bakis vaknar verkligen ens sämre sidor till livs…de är ju sååå roliga att retas med de små ynkliga liven! Men passa dig…han kanske ger igen.
    Ha en bra dag idag/kramar!

  2. Nu har du bjudit mig på fredagens första skratt, vilken härlig historia och jag håller fullkomligt med, varför är det ibland så hejans roligt att vara lite elak??????
    Ha en riktigt bra dag!!!!
    Kramizzzz

  3. Nu fick du mig att fundera lite över hur jag ,möjligtvis kan bli mottagen på Lördageftermiddag… om jag nu skulle råka ha lite ont i håret 🙂 Bäst att passa sig!
    Ha det!!

  4. Jamen på något vis måste man ju få ur sig avundsjukan…den att man inte var med. Nu kan jag tycka att det är underbart att vara ”kvinna” över fjärrkontrollen alldeles själv och bara njuta av stillheten och egen valda film…men det går liksom inte att låta bli att retas 😉

  5. Tja, då var årets ”betongkeps” avklarad hemma hos er;-`)) Men inte är det en rolig känsla alls! Helt enkelt fullständigt gräsligt men tack och lov händer det sällan. Hoppas han har hämtat sig nu eller han ligger kanske kvar i sängen fortfarande!

  6. Skrattade inkännade åt din berättelse. det där med lakanen var bara för bra! Antar att du unnade honom det i grunden för du skriver så snällt! Ge honom en klapp på kinden och ha det bra hela gänget! /rambra

  7. Innan jag mötte min man brukade jag vara lite för glad (försmädligt glad) kan det heta så? i alla fall – när jag hade en ”betongkepstung” söndag så pysslade han om mig något så fantastiskt. Bäddade ner mig i soffan, kom med te och vilken mat jag än ville ha. Hur fantastiskt som helst. Jag har aldrig efter det kunnat vara sådan som jag var förr. Aldrig får jag vara riktigt solskens glad när han kommer och har betongkeps… Vilket händer en gång om året, men inte ens då har jag hjärta att vara solskensglad utan enbart ompysslande…

  8. Min gubbe skulle aldrig erkänna att var bakis… Han ”lider” i det tysta. Ofta går han ut på en jättelång promenad för att han inte orkar vara hemma och må dåligt.. Jag retas väl med han förstås… ;D Kramis

  9. Det går sällan hålla tillbaka den där lilla hornbeklädda lilla varelsen inom en när en sådan situation dyker upp… man blir en liten leende jävul helt enkelt. Jag brukar fråga om jag ska koka gröt till frukost, då lommar min gube rakt ut i lagårn, för hur dåligt han än mår så kan han ju aldrig ligga kvar utan måste ut och ta hand om djuren och jag begriper inte hur han orkar.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s