VIP-kunden sopar banan

Standard

Idag har jag curlat, sopat banan, fixat och ordnat för 15:s räkning. Helt emot mina principer, egentligen. Men ibland kommer något farande som man bara måste ta tag i. Men jag lovar, det ska inte bli någon vana 🙂

15 ska ut på prao veckan före höstlovet. 15 har valt att gå i en friskola. Det medför att hon måste ordna sin praoplats själv och det är inte helt lätt. Kommunen har en praobank med platser som man förmedlar till elever på kommunala skolor. Men de platserna räcker inte på långa vägar till alla de eleverna. Så när det är praodags är det många stackars elever, från alla skolor i stan, som går runt och frågar efter praoplatser och möts av ständiga nej.

15:s skola har valt att dela upp praoperioden så att det är en vecka i åttan och en vecka i nian – med tanken att det skulle vara något lättare, kanske, att få en plats för bara en vecka. Men i år är det sällsynt svårt. Det är bara någon enstaka av 15:s kompisar som lyckats hitta något och det är ju bara några veckor kvar till det är dags. 15 har en lista med tänkbara ställen, men hittills har hon inte fått några positiva besked. Det var lika kämpigt när hon skulle ut i åttan, så hon börjar på att tappa modet lite.

Idag var jag på stan på lunchen. Gick förbi en av mina absoluta favoritaffärer (Lejonet och Mannen i Vita hatten vet precis vilken affär det är….) och såg tjejen som har affären stå i dörren och njuta av höstsolen. Jag morsade och tog chansen och frågade om 15 möjligtvis skulle kunna få vara där som prao i oktober. ”Njaaaa…..vi tar ju egentligen inte emot några prao, affären är ju så liten och det är svårt att sysselsätta någon i två veckor” fick jag till svar. ”Fast det här är bara en vecka” sa jag snabbt. Hon funderade en liten stund och sedan sa hon ”Jamen det är klart att hon får komma….du är ju en av våra VIP-kunder och jag har ju träffat din dotter och hon verkar jättetrevlig på alla sätt och vis. Visst, det är helt OK, hon är så välkommen”.

Ser man på – man är tydligen VIP-kund! Jo, jag handlar en hel del där och vi har pratat mycket genom åren, 15 bara äääälskar att komma in i affären och jag får ofta någon liten bonus när jag handlar, utan att jag har bett om det. Lite rabatt eller lite extra mycket av något eller prova-på-förpackning av något nytt. Och tjejerna i affären vet att jag pratar gott om dem. Så det kanske inte är så konstigt att de tycker att jag är en VIP 🙂

Den curlande VIP-kunden ringde till sin dotter senare på eftermiddagen. 15 blev överlycklig – något man inte kan vara helt säker på eftersom jag faktiskt handlade helt egenmäktigt och bestämde något för hennes räkning, utan att fråga henne först. Men det gick bra den här gången. Tack och lov.

När jag kom hem möttes jag av 15 som kom galopperande och slängde sig om halsen på mig med orden ”Du är ju bara bäst, alltså – tack så jättemycket”. Ett litet ögonblick att komma ihåg och plocka fram nästa gång hennes eldfängda humör brakar löst 🙂

Annonser

About pruddelutt

Jag föredrar att se livet från den ljusa sidan och försöker alltid (oftast) att möta tillvarons prövningar med ett skratt. Älskar att resa och upptäcka nya platser, tycker om god mat, tar mig gärna ett glas single-malt whisky och tycker att inget är så allvarligt att man inte kan skoja om det - bara man gör det på rätt sätt. Gift sedan den grå forntiden (1986) med min kärlek sedan universitetsåren. Vi har två ungdomar 22 (utflugen pojkvariant) och 20 (flickvariant som flyttar till hösten).

4 responses »

  1. Grattis till dotterns praoplats. Jag tycker det är självklart att vi ska hjälpa våra barn i en sådan här situation. Våra tre barn har ju gått i vanlig kommunal skola men även deras skola har haft svårt med att ordna platser. Yngsta fröken ordnade båda sina själv och jag hjälpte äldsta fröken med en.

    I vår kommun är praon numera inställd för man anser sig inte kunna garantera elevernas säkerhet under praotiden. Undrar hur säkert det är för alla anställda som har det som sina ordinarie arbetsplatser…

  2. Håller absolut med föregående talare, det är väl helt självklart att vi ska hjälpa våra barn och jag kan riktigt känna lyckan som din kära dotter kände när du ringde till henne. Bra jobbat mamma Pruddelutt!!!
    Kramizzzz

  3. dottern berättade att hon skulle på prao. Då säger sonen ”jag hade det riktigt bra på djursjukhuset när jag var där…” har du varit på djursjukhuset, frågar jag och maria samtidigt. Han har inte berättat! Kan du tänka dig! Jag som frågar varje dag hur det är i skolan, om det hänt något intressant, och så har han inte berättat detta!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s