Minimalism

Standard

Någon mer än jag som trodde att det nya, franska köket hade dött? Jag menar det där köket där man för en ansenlig peng serveras yttepytte-lite mat mitt på en tallrik som är garnerad med droppad sås och två korslagda gröna bönor 😉 Jag kan iaf efter ett nedslag i verkligheten konstatera att det franska köket (eller någon avart av det) lever i allra högsta grad på den västra sidan av vårt land….

När vi hade kramats färdigt hemma hos Vita hatten ställde Kärleken och jag näsan söderut. Vi skulle tillbringa natten i Trelleborg för att åka med tysklandsfärjan tidigt morgonen därpå. Men innan dess tänkte vi spana in en del, för oss, nya ställen längs resvägen. Framåt eftermiddagen närmade vi oss en mycket välkänd badort på Bjärehalvön. Enligt SvD den 22 juli är det här en en lekplats för ”the very rich and famous” – här hade det ju varit en höjdare att kunna länka till den artikel som fanns i SvD när vi kom hem från vår lilla resa. Men tyvärr finns inte artikeln på nätet. Så ni får helt enkelt tro på vad jag säger 😉

Klockan var en bit efter två och det började kurra i magen – lunchdags således. Och vad skulle passa bättre än att inta den lunchen vid hamnen? Men utsikt över båtar och havet och många tillfällen till en av min och Kärlekens favoritsysselsättningar: peoplewatching. Vi hittade ett trevligt ställe med bord i skuggan (tro det eller ej, men just den här dagen sken solen och det var varmt). Vi bestämde oss raskt för vad lunchen skulle bestå av: Silltallrik med färskpotatis, hackad röd lök och smörat mörkt bröd. En höjdarlunch en varm sommardag. Vi fick beställa ganska snabbt, drickan kom in och nu var vi riktigt, riktigt hungriga. Det skulle bli gott med mat!

Vi väntade. Och väntade. Och väntade lite till. Ingen mat. Och så väntade vi en stund till. Och en stund till. Det var varmt. Vi var hungriga. Det roliga i att titta på folk i den lilla hamnen började på att dämpas något. Vi väntade. En halvtimme gick. Ungefär. Och då kom maten – yes!!!!!!

På en liten, avlång tallrik – ca 10 cm bred och kanske 20 cm lång låg:

  • Två ytterst små sillbitar överströdda med lite hackad dill och några rödlöksflisor
  • Två trianglar smörat, mörkt rågbröd – basen på triangeln var kanske 3 cm och höjden mitt på 2 cm
  • En halverad, ytterst liten färskpotatis

Det hela smakade alldeles utmärkt (jag tror det iaf, det kändes nästan som det var slut innan jag ens hade börjat), krävde en dryg halvtimmes väntetid, var uppätet på tre minuter och betingade ett pris på 80 kronor – per portion.

Jag brukar gilla minimalism och tycker att det ligger en hel del i uttrycket ”less is more” – men det här var lite häftigt även för mig. Men det kanske är så när man ger sig in och leker på miljonärernas lekplats. Vad vet jag 😀

Annonser

About pruddelutt

Jag föredrar att se livet från den ljusa sidan och försöker alltid (oftast) att möta tillvarons prövningar med ett skratt. Älskar att resa och upptäcka nya platser, tycker om god mat, tar mig gärna ett glas single-malt whisky och tycker att inget är så allvarligt att man inte kan skoja om det - bara man gör det på rätt sätt. Gift sedan den grå forntiden (1986) med min kärlek sedan universitetsåren. Vi har två ungdomar 22 (utflugen pojkvariant) och 20 (flickvariant som flyttar till hösten).

10 responses »

  1. Ni skulle valt skånsk äggakaka. Denna skånska rätt är numera min favoriträtt.
    Men som sagt det ska väl vara fint med dessa minimalistiska portioner.
    Take care!

  2. Horizont hittade vi inte till….Däremot till Istanbul på gågatan. Det var helt OK – och större portioner än på det andra stället….
    Palmerna stod vågrätt i blåsten när vi kom hem förra söndagen – hu!

  3. Jag besökte en av restaurangerna på Lilla Torg i Malmö nyligen och råkade ut för samma sak som ni gjorde! En ärta här, en morotsstrimla där och i mitten en minimal bit kycklingfilé! Svindyrt, lång väntetid och sdet makade som vilken ”dagens” som helst!

  4. Vad besviken man blir när man får en en sån där liten portion även om den är vacker. Men det kanske är så med ”de rika” att de bara petar i maten, vad vet jag. Nej, lite mer vill man nog ha på tallriken!!!!
    Kramizzzz

  5. http://furillen.nu/cgi-bin/Furillen_Visit.exe
    Jodå, här finns det också såna glassiga ställen, som samma klientel trakterar, var där på en Tryffelmiddag förra hösten, (vi bor ju i socknen) och åt den godaste parmesankryddade soppan, med tryffel jag någonsin smakat, det var……himmelska tre teskedar!
    Som tur är har vi tillgång till Tryffel här, annars skulle man aldrig få smaka vår sockens stora exportvara! För där den serveras äter man inte korv, om man säger så!
    Men det är ändå lite småkul att någon gång få kliva in i de ”finare” salongerna. Man får bara ”grunda” först 😀

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s