Pruddelutt här och nu

Gårdagen blev ungefär en repris av torsdagen, minus den beridna högvakten då. Upp i svinottan, tågresa, två timmars möte och så hem igen. Det var segt! Dagens behållning var nog när Kollegan och jag fick in en femetta på högsta chefen (ansvarig för mötet). “Va roligt att se er” sa den högste. “Ska ni vara kvar och jobba nu eller gå på några fler möten?”. “Näe”, sa kollegan och jag unisont, “det finns ju inga stationära arbetsplatser någonstans och eftersom vi inte har bärbara datorer så är det bara att ta tåget hem igen”. Haha….Den högste tittade lite förundrat på oss, hummade lite “hmm…nä just det…” önskade oss en trevlig helg och vände och gick. Fullträff

Hemma väntade veckohandling och en tur till systemet. Kärleken begav sig till glasbanken medan jag shoppade loss på mat. Sommaren verkar ha kommit nu lagom till helgen och till sommaren hör grillat och rosévin, tycker jag. Alltså stod det rosévin på Kärlekens lapp, rosévin och inget annat. Som vanligt klarade han inte det konststycket utan hade förstås med sig något mer i påsen.  Den här gången något som på kvällen skulle visa sig bli en ny favorit.

The Black Grouse var en riktigt trevlig bekantskap som vad jag förstår är speciellt framtagen för den svenska marknaden. Skulle vara kul att veta hur de resonerade då Den vanliga grousen hör till våra favoriter när det gäller “vardagswhisky”. Den svarta var lite tuffare och kryddigare med en lätt rökig ton. Jag är inte helt såld på för mycket rök - då måste jag ha Bassetts lakritskonfekt till - men det här var precis lagom. Den svarta pippin kommer absolut att göra flera besök hemma hos oss!

Den gamla favoriten som kom till heders var kvällens film.
 

Vi hängde med Jake och Elwood Blues i deras kamp att dra ihop bandet igen och spela in 5 000 dollar för att betala skatten åt “Pingvinen”, dvs nunnan som förestod barnhemmet där brorsorna växte upp. - “We’re on a mission from God”. Filmen har några år på nacken (1980) och det var nog kanske tio år sedan jag såg den sist. Men det funkade. Särskilt tillsammans med the Black Grouse
Efter lite tvättsortering och en natts god sömn är jag nu redo för helgen och veckans första kopp kaffe.

Ha en fin helg i vårvädret nu alla bloggisar!

Satt och zappade lite på TV:n här om dagen och hamnade på BBC Food. Där är det en salig blandning av både det ena och det andra med anknytning till mat. Ibland står en mycket allvarlig och seriös brittisk DAM och lagar mat med stiff upper lip och en attityd full av distans till oss simpla tittare. En annan gång var det en ytterst märklig man som bakade in glass och kalkonfyllning i filodeg och sedan friterade det hela. Han blev mäkta förvånad när han skar i sitt bakverk och glassen hade smält….Inte konstigt tycker jag, det blir ju rätt varmt i en fritös

Sist det begav sig visades ett program om en man som ägde en restaurang i Dorset och gav sig ut på en kulinarisk resa till the Highlands. Jag tycker väldigt mycket om Skottland så jag fastnade framför programmet. Beundrade naturen, fnissade lite åt det skotska snacket, avundades whiskyn och blev helt enkelt väldigt sugen på att åka dit igen.

En bit in i programmet gav sig mannen från Dorset ut på haggishunting i den skotska naturen. För detta äventyr ikläder man sig våtdräkt och kilt samt beväpnar sig med det man kan hitta i spad- och grepväg. Och så springer man på berget och jagar haggis. Man kastar sig framåt under höga skrik, slår vilt omkring sig med spaden eller grepen och jagar på så vis fram haggisen ur sin håla. Eller?

Jag tycker det är riktigt kul att prova ny mat så jag tvekade inte en sekund när vår B&B-dam Norma frågade oss om vi ville prova på haggis till frukost en morgon när vi var i Skottland. Hon berättade att hon i så fall skulle åka till slaktaren i Lossiemouth och köpa haggis, för där var den absolut bäst. Slaktaren i hembyn hade inte alls samma känsla för haggis, hävdade Norma. Haggis består av diverse inälvor, havregryn och kryddor som rörs ihop till en smet, stoppas i en fårmage och kokas sakta i många timmar. Det smakade faktiskt inte tokigt alls. Kärleken klassificerade det som pölsa, det kan jag varken säga bu eller bä om för pölsa har jag faktiskt inte ätit.

Tillbaka till den vilda jakten på haggisen. Mannen från Dorset såg till slut något som rörde sig i gräset. Han gav upp ett avgrundsvrål och slog med sin spade och - tada!!!! Haggisen var infångad. Den visade sig bestå av en sten som någon försett med ett antal fjädrar. Så vad som rörde sig i gräset kan vi bara spekulera i……Det framgick inte heller hur mycket whisky sällskapet hade grundat med innan jakten. Den vilda jakten avslutades med att hela gänget satte sig mitt backen, drack whisky och tuggade haggis som någon haft med sig i en ryggsäck. Utsikten var bedövande vacker och whiskyn såg helt OK ut, den med.

Är det undra på att man längtar tillbaka?

Idag firar jag ett år här på WordPress - därför bjuder jag på en virtuell dram av min absoluta favoritwhisky: 21-årig Balvenie Portwood. Skål alla kända och okända bloggisar

Fredag igen! Och som det inte vore nog med det så finns det en och annan trevlighet från dagen att notera:

• Dagen på jobbet försvann snabbt. Tur det eftersom jag var tillbaka på mitt gamla jobb för veckans utlovade halvtid.
• Det är bara en vecka kvar med halvtid på gamla jobbet.
• God fisksoppa till lunch
• Danspass igen tillsammans med Kärleken efter jobbet. Svettigt och väldigt roligt
• Snart 16 velar värre än någonsin inför gymnasievalet. Men det är väldigt trevligt att höra på när hon resonerar. Hon är klok, så det löser sig till det bästa i veckan som kommer, det är jag övertygad om.
• Tacos till middag, jättesnart 18 hade stekt färsen så det var inte så mycket kvar att göra när vi kom hem efter träningen
• Rätt lag vann i På spåret
• Bowmore Surf och skotsk fudge på kvällskvisten
• Kalljästa frallor i kylskåpet - det blir färskt bröd till frukost i morgon bitti (eller förmiddag, snarare)

Livet är inte så tokigt

  Whisky och ost? Kan det funka? Ska man inte dricka rödvin till osten?

Ibland är det nyttigt att rubba gamla invanda cirklar och prova något nytt. Whisky och choklad har vi provat förut. Igår var det dags för whisky och ost. I sanningens namn ska sägas att Kärleken redan har viss erfarenhet på området. Han är med i en märklig sammanslutning endast öppen för herrar, som träffas ett par gånger per termin och provar whisky. Eftersom jag var grymt avundsjuk på honom när han skulle iväg på premiärprovning av ost och whisky, och dubbelgrymt avundsjuk när han kom hem och berättade hur det var, så högg jag den här chansen, snabb som en kobra

Här i min lilla stad finns det en helt fantastisk ostaffär. Det var en av delägarna som svarade för urvalet av ostarna och också berättade om dem. En av landets stora whiskyimportörer svarade för whiskyn. Tillsammans utgjorde de en riktigt “dynamic duo”, så det blev en rolig stund. Många goda smaker blandade med goda skratt

Vi provade:

- 30 månaderslagrad Parmesan med Jameson 12 yo Reserve
- Le mariage - en får-, ko- och getost från Schweiz med Chivas Regal 12 yo
- Holländsk vit getost med The Glenlivet 12 yo
- Grottlagrad Gruyère med Jameson Gold Reserve
- St Agur med The Glenlivet 21 yo Archive

De olika kombinationerna var riktiga höjdare! 1 plus 1 blev på något vis mer än 2 när smakerna blandades i munnen. Varken Kärleken eller jag är särskilt förtjusta i Chivas - men t o m den blommade ut i sällskap med rätt ost. Min absoluta favorit var den holländska getosten och Glenlivet 12, tätt följd av St Agur och Glenlivet 21.

Hittills har jag inte sett några provningar på en av våra absoluta favoritkombinationer: Färsk Bassetts lakritskonfekt och rökig Islaywhisky. Men det kanske kommer, det med

Kärleken kom hem med en flaska Mackmyra Preludium 06. Det hade varit en ganska bisarr upplevelse att stå i kö utanför stadens nyaste systembutik

När han kom dit ringlade redan kön ganska lång utanför - en timme före öppningstid. Längst fram i kön satt ett par personer i varsin sovsäck….Hmmmm….undrar just hur deras natt varit?
Vid halvtio kom systempersonalen ut och bjöd alla i kön på glögg. Folk som skulle in och handla i mataffären vägg i vägg gjorde stora ögon och kom fram och undrade vad som stod på. Så började även en annan kö formera sig bredvid - fylld av andra kunder som inte skulle shoppa whisky.

Kvart i tio kom någon i personalen ut och delade ut kölappar i Mackmyrakön. Kärleken fick nummer 20. Det fanns 48 flaskor att tillgå och kölapparna tog slut ungefär samtidigt som kön tog slut. Sedan öppnade butiken och alla gick lugnt och sansat in, visade upp sin kölapp och fick sin flaska. Hela lagret slutsålt på en kvart, typ.

Så nu har vi en flaska lejongul Mackmyra (jo, Lejonet, det står så på beskrivningen!). Doften ska vara fruktig och aningen rökig med inslag av fat, päron, honung och halm. Smaken ska vara fruktig och balanserad, aningen rökig med inslag av fat, päron, honung, halm och vanilj.

“Den ställer vi in i skåpet” sa Kärleken. “Gör vi inte alls det”, sa jag. “Vi måste ju prova!”
Ibland påminner vi lite om Mamma Mu och Kråkan Kärleken vill ha whisky för att ha whisky (Kråkan bygger en koja bara för att bygga den, sedan vill han bygga något annat) - jag vill ha whisky för att njuta av den (Mamma Mu fattar inte varför man ska bygga en koja om man inte ska vara i den).

Han brukar inte vara så svår att övertala - rapport kommer när jag har lyckats

Kärleken gav sig iväg strax efter halv nio. Utrustad med kaffetermos, macka och bok. Först skulle ha skjutsa 17 till julkonsertsrepetition i skolan. Sedan skulle han åka till systemet och ställa sig i kö. Det är första gången någon av oss köar för att komma IN på systemet tror jag

Tack vare min käre bloggkompis Vita hatten så blev vi uppmärksammade på att Mackmyra Preludium 06 släpps idag. Sist det begav sig, i våras, glömde vi bara bort det. Det är skönt med goda vänner som kommer ihåg!

Det ska bli spännande att se om han får med sig något hem.

Klockan är strax efter halv nio - efter hela tre timmars sömn, mellan 5 och 8 ungefär, gick det bara inte att ligga kvar i sängen längre. Så här sitter  jag nu, i ett tyst, sovande hus, med ett glas grapefruktjuice och pustar ut efter en lång - och faktiskt - ganska trevlig kväll.  Jag har inte snubblat på klackarna och jag lyckades både få på mig och av mig 150-kronors strumporna utan att de gick sönder. Wow

Vi började med en liten drink och tilltugg hemma hos ett par kompisar som bor ganska nära festlokalen. När vi sedan närmade oss festen hördes säckpipetoner - givetvis blev vi välkomnade av en riktig Piper, med kilt och allt. Det är ett himla tryck i en säckpipa!
Efter fördrink satte i oss till bords och eftersom det inte var bordsplacering lyckades vi med konststycket att hålla i hop vårt lilla gäng, som nu hade vuxit från 8 till 12 personer. Men vi blandade friskt mellan oss 12 så att ingen satt bredvid sin respektive.

Middagen flöt på med allsång, tal, quiz, vin, god mat och förstås ännu mera säckpipa. Det blev en riktigt trevlig och lagom “stökig” tillställning. Till dessert bjöds det på jättekladdig kladdkaka (det du, Znogge!) med vispad grädde, kaffe och så ett glas Slatted Malt. Slatted Malt är en tunna med alla slattar som blivit över på föreningens provningar under det senaste året. En himla blandning alltså - och försök att återskapa den, den som vill! Det går inte. Jag var liiiiiite skeptisk - minns hur det var en gång när jag hällde ihop alla småslattar teblad jag hade i skåpet, det var ingen höjdare. Men faktiskt - den slattade malten var riktigt god. Fast jag vågade mig inte på mer än ett litet glas. Man ska aldrig blanda för friskt…..

Efter desserten öppnade baren - förstås fylld med en massa ovanlig, fin whisky. Bland annat en Port Ellen från 1992. Lilla Blå har skrivit så lyrsikt om Port Ellen och jag tänkte att nu måste jag bara prova. Men, baren var uppbyggd enligt en ny princip. Man fick köpa en lott för tjugo kronor och numret på lotten avgjorde vilken whisky man fick i glaset. Jag försökte med allt - bad snällt, viftade med mina långa ögonfransar, förklarade precis varför jag var så intresserad av just Port Ellen, men det var stört omöjligt Ingen lott - ingen whisky. Det slutade med att Kärleken tog fram en penna och skrev ditt ett nummer som låg inom Port Ellen-intervallet på en av våra lotter, sponsrade baren med en extra tjuga och sa till barmästaren att “om du inte löser det här så får inte jag följa med hem ikväll och jag har planer för kvällen - bara så att du vet det”. Då fick jag mitt glas. Vad jag tyckte då? Nja……jag är inte så våldsamt förtjust i den ljust gula, tunna Islaywhiskyn. Sherryfat och frukttoner ligger bättre i min gom. Men det var drickbart och det var kul att ha provat. Sedan trivdes jag betydligt bättre med en 33-årig Glendronach

Efter lite nattmat tog vi bussen tvärs genom stan, hämtade upp 15 som fanns hemma hos en dotter till ett av de andra paren och vandrade hem till 17 som satt uppe och tittade på 524:e säsongen av Scrubs för 97:e gången. Vi kröp i säng framåt tvåtiden men av olika anledningar blev det ingen sömn för mig förrän efter klockan 5 - Kärleken hade ju “planer” som sagt. Och sedan var han tvungen att sortera lite ved.

Jag gissar att det blir lite segt idag….men Kärleken och 17 ska vara borta ett par timmar på eftermiddagen och då kan jag ju gå och lägga mig en liten stund. Fast säg inget till någon

Ikväll ska Kärleken och jag snofsa till oss och gå på jubiléumsbankett. Jo minsann. Det kommer att bli en tuff kväll - dels ska jag klä upp mig i “den lilla svarta”, dels ska jag uppföra mig hela kvällen. Inte helt lätt

Ärligt talat har jag mina dubier inför kvällen. Kärleken är med i en halvsuspekt sammanslutning som bara välkomnar herrar med ett gemensamt intresse för en viss sorts destillerad spritdryck (gissa vilken…). I våras damp det ner en inbjudan i brevlådan till föreningens jubiléumsbankett. “Medtag gärna edra damer” stod det i inbjudan.

Vaddå “medtag”???? Jag brukar faktiskt oftast kunna gå alldeles själv och jag vänder mig något alldeles kolossalt mot att var något som ska “medtagas”. Och sedan är det det där med “damer” - jag har väldigt svårt att tro att jag kan passera för “dam”. Inte ens om jag anstränger mig……

Nåväl - vi är fyra par som träffas en del både nu och då. Vi ska göra sällskap på denna märkliga begivenhet. Så antingen blir det jättetrevligt eller också så är vi hemma lagom till Aktuellt Det visar sig.

Om jag inte har snubblat på de högklackade eller trasslat in mig i stay-upsen så hörs vi i morgon igen. Ha en trevlig lördagkväll alla bloggisar!

Inte riktigt renlärigt, kanske…..men väldigt gott

I skålen: Riktigt färsk Bassetts lakritskonfekt.
I glaset: Blackadder Peat Reek. Riktigt rökig whisky från Islay, buteljerad i februari 2006. Och en gnutta vatten, förstås.

Ha en trevlig kväll alla bloggisar Det tänker jag ha…..