Pruddelutt här och nu

Det blev en riktigt trevlig kväll igår på Blodomloppet. Jag tror att det var första gången på flera år som vädret var med oss. Arrangörerna hade valt en annan sträckning på banan den här gången. Smart - förra året korkade det ihop sig ett par gånger längs vägen och vi fick stå stilla en stund och vänta. Nu flöt det på fint och vi kunde avverka loppet i ett ganska bra tempo. Picknicken efteråt är pricken över i och den här gången fick vi njuta av den i kvällssol. Utan att huttra under fleecetröjor och ha regnjackor i beredskap. Trevligt som alltid

Jag fortsätter på friskvårdstemat idag. Idag är det nämligen dags för min friskvårdsdag. Jobbet bjuder alla anställda på en extra dags ledigt under våren. Man får göra vad man vill av dagen - så länge det ger utslag på stegräknaren. Strax efter klockan sju i morse stegade jag därför in i Simhallen och ägnade mig åt en halvtimmes simning.

Motionssimmat har jag gjort en hel del i perioder under årens lopp. Nu var det rätt länge sedan. Efter stressvurpan har jag haft svårt att klara av ljudnivån i simhallen på dagtid. Därför tänkte jag prova en tidig morgon och det var helt rätt. Lugnt och tyst och ingen trängsel i bassängen.
Det märktes att det var länge sedan jag simmade någon längre sträcka, det tog 10 min kanske att hitta rytmen. Men när jag väl gjorde det var det helt underbart att plöja fram där i vattnet. Jag simmade en dryg halvtimme och åkte sedan hem till min frukost. Det kändes lite konstigt att cykla hemåt så dags en helt vanlig vardag

Lite plikter har jag under dagen. Det ska t ex fixas mat till den traditionsenliga picknicken som föregår konserten där 18 är solist ikväll. Sedan tänkte jag också klämma in ett strosa-runt besök på bibblan. Det ger ju lite utslag på stegräknaren och dessutom tycker jag att bokläsning är en sorts friskvård

“What a difference a day makes
Twenty-four little hours
Brought the sun and the flowers
Where there used to be rain”

Den gamla låten har snurrat i skallen hela morgonen. Fast med day utbytt till night, då. Jag har sovit HELA natten utan att hosta - och banne mig, visst är gårdagens regnväder utbytt mot solsken och blommorna blommar som aldrig förr efter regnet igår.

Vilken skillnad en natt gör ändå. Jag känner mig inte utvilad och utsövd, men energnivån är bra mycket högre idag än den varit den senaste veckan. Så nu tänker jag ta en dag till för mig själv innan jag lägger energin på jobbet igen. Jag ska vara ute, gå några stillsamma promenader och kanske rycka ett ogräs eller två i trädgården. Ge mig själv en dag att komma igen på helt enkelt. Jag fnissar lite för mig själv och konstaterar att så hade jag INTE resonerat för sju-åtta år sedan. Man lär sig

Nu har jag hittat på ett alldeles nytt sätt att variera min tillvaro. Jag kände ett stort behov av förnyelse och variation efter snart två veckor i sällskap med den här märkliga förkylningen. Tror förresten att den är fransk - 18 blev lite sjuk när han kom hem från Paris. Inte för att det gör saken bättre, men den här förkylningen följer inte gängse schema och det kanske är dess ev franska ursprung som gör att jag inte begriper mig på den? Franska hör nämligen inte till mina stora talanger

I natt har jag alltså vänt på tillvaron. Istället för att somna gott och sedan vakna vid halv tre och hosta resten av natten så var jag lite wild and crazy och brydde mig inte om att somna. Jag hostade fram till halv tre istället. Sedan somnade jag. Jättespännande………NOT!

Jag kan ana liiiiite positiva signaler iaf. Det gör inte lika ont när jag hostar längre och jag tror att all vätska i kombination med medicinen börjar på att göra verkan nu. Hoppas det, för det här är så tråkigt så det liknar ingenting

Nu har jag tagit mig iväg på en liten utflykt till Apoteket. En vänlig dam försåg mig med en påse med allt möjligt jox i - slemlösande, hostdämpande, bakteriedödande, smärtstillande, lenande och jag vet inte vad det var allt hon stoppade i påsen. Hoppas nu bara att allt inte verkar mot varatannat så att effekten blir noll

Helt frisk är jag inte (fast jag så gärna vill inbilla mig att det “bara” är lite…eller mycket….hosta), det är helt klart eftersom min lilla cykeltur gjorde att jag blev genomsvett och rätt darrig i benen.

Jag har sällskap hemma iaf - 16 är ledig från skolan idag. Hon varvar pluggandet med att vara social med sin gamla mamma, vilket bara gör att den gamla mamman hostar ÄNNU mer. Men hellre det - för som sagt, UTTRÅKAD är bara förnamnet just nu.

Trodde nog att jag skulle kunna gå iväg till jobbet i morse. Men nej…Jag fick sova ett par timmar i natt, innan jag vaknade vid halvtre-tiden och hostade. Sedan har jag hostat och hostat och hostat. Och att uppenbara sig på jobbet när man knappt kan prata utan att börja hosta känns rätt meningslöst.

Så det blev ytterligare en dag hemma och den här märkliga förkylningen håller snart på att driva mig till vansinne. Det började med extremont i halsen för en vecka sedan, i onsdags tappade jag rösten, men den började på att komma tillbaka i fredags. Jag är inte ett dugg snorig och mår ganska bra totalt sett (även om jag är lite sliten eftersom jag inte sovit så bra den senaste veckan). Men den jäkla hostan knäcker mig snart! Det gör ont när jag hostar, ändå måste jag hosta. Det är blandad slemhosta och torrhosta och ibland så hostar jag så jag kräks. Inte ett dugg najs

Antingen är det kikhosta eller tbc och uttråkad är bara förnamnet nu. Gaaaahhhh…

Den här natten har inte varit lika underbar som den föregående Jag har hostat mig igenom den, frusit och svettats om vartannat.

Idag känner jag mig faktiskt sjuk. Så då får jag väl ägna mig åt att vara det då. Rösten är lite bättre, men det är nog bäst att även den får fortsätta vila sig.

Jag har sovit HELA natten - på diagonalen i dubbelsängen, med alla kuddar och täcken. Jätteskönt!

När jag vaknade försökte jag pressa lite luft mellan stämbanden och se om det gick att säga något. Det gick inte alls - först var det alldeles tyst, sedan kom det några ord högt upp i falsetten och sedan tyst igen. På agendan står idag ett möte på förmiddagen som kräver en hel del talande och argumenterande, på eftermiddagen ska jag hålla en liten kurs för en kollega i ett av våra verktyg. Haha…..inga bra aktiviteter alls när man inte har någon röst. Lägg till ytterst pratglada kollegor till det, så inser man att snabbt det inte funkar att gå till jobbet idag.

Förutom att jag har ont i halsen och lite ont i huvudet (men det släpper nog snart efter lite Panodil Zapp) så mår jag rätt bra. Så om jag hade haft den där bärbara jobbdatorn nu så hade jag kunnat jobba hemifrån, för det finns en hel del att göra, milt sagt. Men efter högsta tuppens tvärvändning i frågan så får jag väl vara hemma och vara sjuk istället då. Och eftersom jag strikt hyllar devisen “En karensdag gör ingen frisk”, så lär jag nog vara hemma i morgon också. Men lite fånigt känns det

Det har väl knappast undgått någon att jag delar sovrum med en snarkare som understundom (ofta i fas med fullmånen) förvandlas till varulv. Det kan gå hett till i sovrummet på nätterna när Kärleken ska rädda mig eller kidsen från pantrar, leoparder, vattenmockasiner eller vad det nu är som kommer i vägen när han är ute på sina nattliga agentuppdrag. Agent 000 med rätt att sparka, ungefär

Trots att det inte är fullmåne just nu så har det varit lite svettigt ett par nätter - jag misstänker att det kan ha med att göra att Kärleken har det rätt intensivt på jobbet nu och har haft det så ett par månader. I natt vaknade jag av att han viftade omkring sig och ylade två gånger inom loppet av två timmar. Efter andra gången somnade han gott och snarkade så fridfullt. Det gjorde INTE jag. När man vaknar tvärt av att någon skriker i sovrummet tar det ett tag att komma till ro igen. Efter andra väckningen gick det bara inte. Dessutom kände jag hur förfärligt ont i halsen jag hade. Så jag tog mina grejer och omgrupperade till arbetsrummet.

Tidigt i morse åkte Kärleken iväg på hemligt uppdrag i ett par dagar, så i natt ska jag SOVA. Tvärs över hela sängen med alla kuddar och båda täckena. Nu undrar jag bara hur jag ska få tyst på alla talgoxhuliganer som roar sig med att steppa på utegrillens lock vid halv fyra draget på morgnarna. Blir jag väckt i natt svarar jag nämligen inte för följderna

Håll sedan en tumme för att jag kan prata i morgon, för nu på kvällskvisten får jag inte fram ett ljud. Kidsen bara skrattar åt mig när jag försöker säga något, så hes är jag. Och jag har varken druckit whisky eller rökt cigarr. Fast det kanske är det som är problemet

Vi har ju fått varsin friskvårdsdag att ta ut under våren. En extra semesterdag, kan man se det som. Men den ska användas till något som ger utslag på stegräknaren - inte till att slappa och slöa

En hel dag alldeles för mig själv! Men vad ska jag hitta på? Som är friskvårdsinriktat och roligt och kanske laddar batterierna lite extra?

Med tanke på hur min hals har känts sedan i lördags natt (den svider så det nästan gör ont uppåt öronen) så måste jag nog se till att bli frisk innan jag kan nyttja min friskvårdsdag. Men fundera kan jag ju göra.

Någon som har några idéer?

Jag var precis redo att börja tappa upp badvatten och värma på whiskyn när telefonen ringde. Det var min promenadkompis som ville ha med mig ut på ett långvarv - “det är ju en fantastisk vårkväll”.

Jag vet inte om det var stegräkningstävlingen eller bara allmänna hurtbulletendenser som gjorde att jag avbröt alla förkylningvårdande, stillsamma aktiviteter, tog på mig walkingskorna och hängde med ut. Och faktum är att jag, 8 296 steg senare kände mig betydligt piggare. Och inte nog med det. Jag sov gott hela natten och kände mig nästan pigg i morse när klockan ringde.

Nu ska jag ge mig ut på ännu en liten kvällsrunda - det blir inte lika långt som igår, men kortrundan på drygt 4 000 steg tänkte jag hinna innan det är dags att planera inredningen i 18:s nya rum.