Jag har sovit HELA natten - på diagonalen i dubbelsängen, med alla kuddar och täcken. Jätteskönt!

När jag vaknade försökte jag pressa lite luft mellan stämbanden och se om det gick att säga något. Det gick inte alls - först var det alldeles tyst, sedan kom det några ord högt upp i falsetten och sedan tyst igen. På agendan står idag ett möte på förmiddagen som kräver en hel del talande och argumenterande, på eftermiddagen ska jag hålla en liten kurs för en kollega i ett av våra verktyg. Haha…..inga bra aktiviteter alls när man inte har någon röst. Lägg till ytterst pratglada kollegor till det, så inser man att snabbt det inte funkar att gå till jobbet idag.

Förutom att jag har ont i halsen och lite ont i huvudet (men det släpper nog snart efter lite Panodil Zapp) så mår jag rätt bra. Så om jag hade haft den där bärbara jobbdatorn nu så hade jag kunnat jobba hemifrån, för det finns en hel del att göra, milt sagt. Men efter högsta tuppens tvärvändning i frågan så får jag väl vara hemma och vara sjuk istället då. Och eftersom jag strikt hyllar devisen “En karensdag gör ingen frisk”, så lär jag nog vara hemma i morgon också. Men lite fånigt känns det